Det råder delade meningar om pennalismen i läroverket. Klart är emellertid att året efter min studentexamen var det stor turbulens i kollegiet. En mycket uppskattad rektor lämnade sin tjänst, flera duktiga och populära lärare, bl.a. lektorer i tyska och franska, valde att flytta från Skara och söka nya tjänster.
Det som hänt var att en skolläkare slagit larm om händelser som drabbat elever i samband med olika traditioner i gymnasiet; mobbning och översitteri hade förekommit. Man började rota och tycka och osämja uppstod i kollegiet. Somliga lärare var för traditionerna som förekom, andra var emot, bl.a. en nyinflyttad 08, som ville visa sig duktig och tycka och agera. (Honom hade jag i svenska, han sänkte mitt betyg orättvist, men det är en annan historia.)
Vi tjejer var för det mesta inte alls berörda av detta, vi var helt enkelt inte fullt accepterade som elever ännu och de grupperingar som förekom, t.ex. körverksamhet, gällde bara pojkarna. De skulle "testas" på olika sätt, få uppdrag och utföra tjänster åt de äldre gymnasisterna. Var det så farligt? Hade någon skadats? Vad vet jag...Vad jag vet är att min egen bror nog var lite drabbad, något han aldrig berättat om. Men vid ett tillfälle ertappade jag honom när han hämtade sprit i pappas barskåp och gömde i en flaska. Troligen skulle den levereras till äldre beställare. Jag, vän av ordning, tömde flaskan, hällde i vatten i stället och vad som sedan skedde har jag ingen aning om. Pappa fick heller aldrig veta. Kanske lika bra! Nu är det preskriberat sen många år.
En tidigare rektor Gustaf Holmstedt forskade en del i ämnet pennalism i Skara och hittade bl.a. denna artikel i en gammal Skara Tidning från 1830. Ingenting är nytt under solen och för och emot är alltid lika aktuellt. Vi har ju rätten att tycka olika. Min favoritlärare flyttade i alla fall från stan, men jag träffade honom många gånger senare på olika jubiléer och i Jönköping, där han valt att leva resten av sitt liv. Han blev 100 år, trots käbblet i Skara...
Den 30 oktober 1830 finner man en insändare i Skara Tidning som
skriver en »Erinran»
Wid Skara Gymnasium, liksom wid andra både högre och lägre
Lärowerk, hafwa några qwarlefwor af den så kallade Penalismen
bibehållit sig äfwen in på senare tider, dock här wida färre och
obetydligare än på flere andra ställen. Gamla wanor äro dock ej så lätt
och hastigt bortlagde eller afskaffade. Men den i dessa »Några ord»
uppdragna målning af Penalismens skepnad, »Wid de Gymnasier
Förf känner» är alltför mörk och öfwerdrifwen, för att rättwisligen
kunna tillämpas på ifrågawarande Lärowerk, åtminstone i dess
närwarande skick. All öfwerdrift är orättwisa. Rättwisan är helig,
och bör wara det, äfwen i afseende på ungdomen. Det wälde, som
äldre Gymnasister, liksom af gammal häfdwunnen wana, ansett sig
äga öfwer de yngre, har mången gång af ädlare ynglingar blifwit
begagnadt, att bland ungdomen afstyra hwarjehanda oskick och
oseder, som Lärarne ej alltid lika lätt komma i tillfälle att känna och
bedömma; men äfwen detta wälde har alltid haft sina bestämda
gränser. Någon rättighet för de äldre att misshandla sina yngre
kamrater har aldrig warit erkänd eller tillåten. Än mindre kan det här
wara meningen att gilla och förswara någon slags oordning och
förbrytelse. Men, bland en större mängd ynglingar, huru lätt kan icke
någon gång ett eller annat mindre betänksamt uppträde förefalla,
utan att hwarken ungdomen i allmänhet eller dess Lärare böra
derföre så strängeligen tadlas? Den händelse, som troligen gifwit
anledning till merberörde »Några ord», war en förbrytelse, en
otillbörlighet; och har äfwen såsom sådan af wederbörande blifwit
ansedd och behandlad; och samtlige ungdomar har i afseende på sitt
förhållande sins emellan fått emottaga en allwarsam föreställning,
att, wid strängaste answar, äfwen härutinnan ställa sig Scholordningens föreskrifter till owilkorlig efterrättelse. . .
Hwad för öfrigt angår ifrågawarande ungdom, som emedlertid, 1
anledning af förutnämnde tillfälliga händelse, från flera håll fått
uppbära nog oblida och sårande omdömen: så skall säkert hwar och
en, som närmare känner samt kan och will med owald bedömma
Lärowerket och dess anda, lemna det intyg, att denna ungdom I
allmänhet gjort sig känd för ett stadgadt och sedligt uppförande, och i
detta afseende, till sin fördel torde kunna jämföras med hwilken
studerande ungdom som hälst, både i äldre och nyare tider.
Skara d 29 Oct 1830».
